I bussen var två coola tanter. Den ena var utländsk och talade lite dålig finska. Alla ungdomar skrattade åt henne. Inte jag, dock. Hon talade med två utvecklingsströda män och var så sympatisk och positiv och trevlig. Hon var så självständig. Brydde sig inte om att ungdomar flinade åt henne för hennes dåliga finka, utan var helt som alltid förr.

Mitt hjärta blev varmt när jag såg henne.

Den andra coola tanten satt bredvid henne och var kanske 80 år och hade gigantiska solglasögon, sådana där runda stora som gör att man ser ut som en fluga, som alla ungdomar har. Pärlor hade hon runt halsen och hon var så cool.